Julens
innebörd och historia
Julen
är en kristen högtid som firas till minnet av Jesu
födelse. Det var först på 300-talet som den
kristna kyrkan i Rom fattade beslutet att införa en årlig
fest till åminnelsen av Jesu födelse. Datumet som
spikades för denna helg blev den 25:e december. Dock kan
man inte någonstans i Nya Testamentet hitta något
textavsnitt som talar om eller uppmanar till att högtidlighålla
Jesu födelse. Däremot kan man läsa om att både
farao (se Första Moseboken 40:20) och Herodes (se Matteusevangeliet
14:6), som inte var Guds tjänare, firade sina födelsedagar
med stora festligheter.
När vi nu har konstaterat att julfirandet inte är
Jesu lära uppstår genast frågan om varifrån
den kristna kyrkan i Rom då fick idén om att fira
Jesu födelse den 25:e december? Svaret är att de fick
den av de hedniska romarna som den 25:e december vid vintersolståndsdagen
varje år firade sin betydelsefulla högtid - kejsarkulten
"den obesegrade solgudens födelsedag". Kyrkan
hade helt enkelt valt solgudens dag som Jesu födelsedag.
I Sverige blandade man julen med den fornsvenska fruktbarhetsfesten
(midvinterfesten) som skulle ge god skörd under det nya
året. Då blotade, skålade och drack man vilt
till gudarnas minne. Denna sed "kristnades" till de
skålar som man drack till Jesu och Marias ära intill
1700-talet.
Varför
en sann monoteist (muslim) inte firar jul
För
det första firar inte en muslim jul eftersom Allah
(Gud) och profeten Muhammed inte har beordrat sina efterföljare
att högtidlighålla denna helg. Inte heller har Gud
i Bibeln, Paulus, Jesu lärjungar eller Jesus själv
beordrat de troende att högtidlighålla Jesu födelse.
För
det andra, låt oss säga rent hypotetiskt att
vi skulle vilja fira Jesu födelse. Rent tekniskt skulle
detta bli en omöjlighet eftersom ingen vet exakt när
han föddes. Om Guds vilja var att Hans tjänare skulle
högtidlighålla Jesu födelse skulle Han låta
Jesu födelsedatum finnas nedtecknat i någon skrift
eller vara allmänt känt för folk på något
annat sätt. Gud har inte låtit detta ske och vill
med andra ord inte att vi skall högtidlighålla denna
dag.
För
det tredje vet vi att den 25:e december var en dag då
solen vördades och dyrkades av de hedniska romarna. Den
heliga Koranen uppmanar alla sanna monoteister att inte dyrka
eller visa vördnad inför solen:
"Bland
Hans (Allahs) tecken är natten och dagen, solen och månen.
Fall inte ned på ert ansikte inför solen, inte heller
inför månen; fall ned i tillbedjan inför Gud
som har skapat dem - om det är Honom ni vill dyrka."
(En fast och klar förkunnelse 41:37)
Därmed
är det varje monoteists plikt och ansvar att hålla
sig borta från allt som har sitt ursprung i solkultens
högtider och andra hedniska festligheter. I Koranen finns
även ett vackert textavsnitt där Gud undervisar Abraham
om den rena och ursprungliga tron:
"Vi
(Allah) visade nu Abraham [Vårt] herravälde över
himlarna och jorden, för att han skulle bli fullt övertygad.
När nattens mörker sänkte sig över honom,
såg han en stjärna och utropade: "Detta är
min Herre!" Men när den sjönk [under horisonten],
sade han: "Jag kan inte dyrka något som sjunker och
försvinner." Och när han såg månen
gå upp sade han: "Detta är min Herre!"
Men när den sjönk [och försvann] sade han: "Om
min Herre inte vägleder mig blir jag säkert en av
dem som går vilse." Och han såg solen gå
upp och sade: "Detta är min Herre!Denna [stjärna]
är störst." Men när [även solen] sjönk
[och försvann] sade han: "Stamfränder!Jag har
ingen del i [den synd ni begår när] ni sätter
medgudar vid Guds sida. Jag har i sökandet efter sanningen
funnit den rena, ursprungliga tron, vänt mig ifrån
allt falskt och [vänt mig] till Den som har skapat himlarna
och jorden, och jag ägnar inte avgudar min dyrkan."
(Boskap
6:74-79)
För
det fjärde håller sig en sann muslim borta från
julfirandet eftersom det till en stor del har sitt inflytande
och ursprung från hedendomen. I Bonniers Lexikon under
"Jul" kan man läsa att "Hos oss är
julsederna en blandning av hedniskt och kristet". I Bibeln
kan vi läsa dessa varningsord:
"Små
barn var på er vakt mot avgudarna." (Första
Johannesbrevet 5:21)
Och
i Koranen uppmanas de troende, gång på gång,
att endast tillbe Gud och att inte dyrka eller vörda någonting
vid Hans sida:
"Tillbe
Gud och sätt ingenting, vad det än kan vara, vid Hans
sida." (Kvinnor
4:36)
Abraham
bad till Gud och alla de troende ber ännu idag till Gud
att Han ska hålla framtida generationer borta från
den risk som finns att återfalla i hedendom:
"...bevara
mig och mina söner från att återfalla i avgudadyrkan
- hur många människor, Herre, har inte dessa [avgudar]
lett vilse!" (Abraham
14:35-36)
En
sann monoteist avstår från julfirandet
På
grund av dessa fakta håller sig de sanna monoteisterna
(muslimerna) borta från allt som har med julfirande att
göra. När klasskamraterna övar julsånger
ber monoteisten sin lärare om lov att göra någonting
annat eftersom många av dessa julsånger innehåller
texter som direkt går emot Guds Enhet. När hans vänner
skickar julkort och julhälsningar avstår monoteisten
från att göra samma sak eftersom han inte vill uppmana
andra till att sätta falska gudar vid sidan av Gud. När
alla
hem är pyntade med julgranar och sjuarmade ljusstakar pyntar
monoteisten sitt hem med Guds ord. Allt detta gör han inte
bara för att han inte vill integrera sig, såsom vissa
vill framställa det, utan för att han vill följa
den raka vägen. Monoteisten är därmed stolt och
tillfredsställd med den kultur och de högtider som
Gud har uppenbarat och han säger med en tydlig röst:
"Jag
dyrkar Gud med ren och uppriktig tro; ni kan dyrka vad ni vill
i hans ställe!" (Skarorna
39:14-15)
