Hittills har vi behandlat Din eller Tro. Nu skall vi behandla profeten Muhammads (frid över honom) Shari'a. Men låt oss först klargöra skillnaden mellan Din och Shari'a.

Skillnaden mellan Din och Shari’a

I tidigare kapitel har vi sagt att alla profeter som framträtt från tid till annan har förespråkat Islam. Detta är ett grundläggande faktum. De förkunnade Islam, alltså en tro på Gud och alla Hans attribut, tron på Domens dag, tron på profeterna och Skrifterna och de uppmanade konsekvent människorna att leva ett liv i lydnad och underkastelse inför sin Herre. Det är detta som utgör Din och de var gemensamt för alla profeternas läror.
Vid sidan av Din finns Shari'a, de detaljerade uppförandereglerna eller föreskrifterna som fastställer metoderna och uttrycksformerna for dyrkan, lagarna som tillåter och föreskriver, som bestämmer vad som är rätt och fel. Sådana lagar har undergått förändringar från tid till annan och trots att alla profeter hade samma Din, förde de med sig en annorlunda Shari'a som skulle passa deras tids och folks villkor. Detta tjänade till att fostra de olika folken i alla tidsperioder för en bättre civilisation och ge dem bättre moralnormer.
Denna process upphörde när Muhammad framträdde - den siste profeten - som kom med de slutliga reglerna, vilka var ämnade för hela mänskligheten och för alla kommande tider. Din har inte undergått någon förändring, men nu har alla tidigare Shari'a upphävts och den alltomfattande Shari'a som Muhammad (frid över honom) förde med sig är satt i dessas ställe. Detta är höjdpunkten eller slutet på den långa process av fostran som startade i den mänskliga erans gryning.

Shari’as källor

När vi ska göra oss förtrogna med Muhammads Shari'a hämtar vi vårt material från två huvudkällor; Koranen och Hadith. Koranen är en gudomlig uppenbarelse - varje ord i den är Guds ord. Hadith ar en samling av de regler som föreskrevs av den siste profeten eller minnesuppteckningar om hans beteende och levnadssätt, såsom de har bevarats av dem som fanns i hans närhet eller av dem som fick sig dessa minnen anförtrodda av ögonvittnena. Dessa uppteckningar sållades senare och teologer sammanställde dem i form av böcker, bland vilka samlingarna av Malik, Bukhari, Muslim, Tirmizi, Abu Dawud, Nasa'i och Ibn Majah anses var de mest autentiska.

Fiqh

De detaljerade lagar och föreskrifter som inryms i Koranen och Hadith och som täcker de myriader av problem som uppstår under loppet av en människas livstid har sammanställts av några av de ledande rättslärda i det förflutna. För detta skall muslimerna alltid vara tacksamma mot dessa män av kunskap och vision som vigde sina liv åt att vinna fulländad kunskap om Koranen och Hadith och som därmed gjorde det lätt för varje muslim att utforma sitt vardagsliv i enlighet med Shari'as krav.
Det är tack vare dem som muslimer över hela världen med lätthet kan följa Shari'a även om deras insikter i religionen inte är sådana att de själva skulle kunna ge en korrekt och autentisk tolkning av Koranen och Hadith. I början ägnade sig ett stort antal religiösa ledare åt uppgiften, men nu återstår i huvudsak endast fyra "skolor". Dessa är:

Alla dessa lagskolor gavs sin slutgiltiga form inom en period av tvåhundra år efter profetens livstid. De skillnader som framträder mellan de fyra skolorna är bara en naturlig följd av det faktum att sanningen har många sidor. När olika personer ägnar sig åt att tolka en given händelse, kommer de fram till förklaringar utifrån sina egna synvinklar. Det som ger dessa olika skolor den äkthet som tillskrivs dem, är deras respektive grundares obestridliga trovärdighet och den pålitliga metod de använde.

Tasawwuf

Fiqh behandlar det uppenbara och iakttagbara uppförandet, det bokstavliga uppfyllandet av en plikt. Det som gäller andan och motivationen bakom uppförandet är kant som Tasawwuf. När vi t.ex. utför våra böner, bedömer oss Fiqh enbart utifrån uppfyllandet av de yttre kraven, såsom den rituella reningen, inriktningen mot Ka'ba, tidpunkterna, etc., medan Tasawwuf bedömer vår bön utifrån vår koncentration, hängivelse, själens renhet och den effekt våra böner får på vår moral och vårt uppförande. Den sanna islamiska Tasawwuf är alltså måttet på andan i vår lydnad och uppriktighet, medan Fiqh styr hur vi i minsta detalj utför befallningarna. En gudsdyrkan utan anda, även om den är formellt korrekt, är som en människa vars yttre är vackert men som saknar karaktär och en gudsdyrkan full av anda och hängivelse men defekt i utförandet, är som en människa med ädel karaktär men med deformerat yttre.

Ovannämnda exempel klargör relationen mellan Fiqh och Tasawwuf. Men det är muslimernas stora olycka att de med tiden sjönk i fråga om kunskap och karaktär och dukade under för missledda filosofier och befläckade Islam med deras perverterade dogmer. De förgiftade den islamiska Tasawwufs rena källa med absurditeter som inte ens med den livligaste fantasi kunde rättfärdigas på basis av Koranen och Hadith. Gradvis framträdde en grupp muslimer som ansåg och proklamerade sig själva vara undantagna från och stå över Shari'as krav. Dessa människor är totalt okunniga om Islam, ty Islam kan inte acceptera en Tasawwuf som lösgör sig från Shari'a och tar sig friheter mot den. Ingen Suomi (en som följer Tasawwuf) har rätt att överskrida Shari'as gränser eller ta lätt på de främsta plikterna såsom de dagliga bönerna, fastan, Zakat och Hajj. Tasawwuf i sin rätta betydelse, är inget annat än en intensiv kärlek till Gud och Muhammad (frid över honom) och en sådan kärlek kräver strikt lydnad för deras befallningar såsom de uppenbarats i Guds Bok och Hans profets Sunna. Den som avviker från de gudomliga befallningarna gör falska anspråk på att älska Gud och Hans apostel.
* Abe Haniga Nigman bin Thabit föddes år 80 efter Hijra (699 e.Kr.) och dog år 150 efter Hijra (767 e.Kr.). Det finns uppskattningsvis 340 miljoner anhängare .111 denna Fiqh, huvudsakligen koncentrerade till Turhet, Panstan, Indien, Afghanistan, Transjordanien, Indokina, Kina och Sovjetunionen. Malik bin Anas Asbahi fdddes år 93 efter Hijra (714 e.Kr.) och dog 179 efter Hijra (798 e.Kr.). Denna Fiqh har c:a 45 miljoner anhängare i huvudsak koncentrerade till Marocko, Algeriet, Tunisien, Sudan. Kuwait och Bahrain. Muhammad bin Idns al-Shafi'i boddes år 150 efter Hijra (767 e.Kr.) och dog år 240 efter Hijra (854 e.Kr.). Hans anhängare uppgår uppskattningsvis till 100 miljoner och finns främst i Palestina, Libanon, Egypten, Irak, Saudiarabien, Jemen och Indonesien. Ahmad bin Hanbal boddes år 164 efter Hijra (780 e.Kr.) och dog år 241 efter Hijra (855 e.Kr.). Det finns ungefor 30 miljoner anhangare till denna Fiqh, koncentrerade till huvudsakligen Saudiarabien, Libanon och Syrien.

Shari’a - dess natur och innebörd

Shari'a som Gud har uppenbarat för människan fastställer Guds lag och tillhandahåller vägledning och levnadsregler som är till människans bästa. Dess enda mål är att visa den bästa vägen för människan och ge henne sätt och medel att uppfylla sina behov på det bästa och mest gynnsamma sättet. Shari'a förbjuder allt som är skadligt för människan och tillåter eller föreskriver allt som är till nytta och gagn för henne.

Shari’a - rättigheter och skyldigheter

Guds rättigheter

Jagets rättigheter

Shari'a forbjuder användandet av allt som kan skada människans fysiska, mentala eller moraliska existens: - Konsumtion av blod - Giftiga droger - Svinkött, rovdjur och orena djur - Nudism - Självmord

Andra människors rättigheter (eller skyldigheter gentemot andra)

Föreskrifter i Shari’a som berör familjen:

Arvslagen i Islam:

Arvet fördelas på ett sådant sätt att alla nära släktingar får sin rättmätiga del. Son, dotter, hustru, make, fader, moder, broder och syster. Denna islamiska lag är enastående i sitt slag, den riktas motkapitalistisk förmögenhetskoncentration och andra länder börjar nu dra lärdom av den. Om det inte finns familj eller nära släktingar, så går arvet till vänner, grannar, invånarna i ens eget område, by eller stad.

Islam har uppmanat de troende att undvika ömsesidig fientlighet, social oenighet och sekterism av alla former. De har anbefallts att lösa sin dispyter i enlighet med de principer som fastslagits i Koranen och Sunna. Om parterna misslyckas med att nå förlikning, skall de istället för att slåss och gräla sinsemellan begrava sina oenigheter i Guds namn och lämna avgörandet till Honom. Islam betraktar kunskap och vetenskap som mänsklighetens arv och muslimerna har fullståndig frihet att inhämta kunskap och dra praktisk nytta av vetenskapen på vilket område de vill. Beträffande kultur har profeten Muhammad uttryckligen och med kraft förbjudit muslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil. Samtidigt har Islam befallt muslimerna att inte förolämpa eller tala illa om ickemuslimer och dem som är troende eller deras religiösa ledare och helgon och inte heller säga något kränkande om deras religion. Förtryck, aggression och trångsynthet är emot själva andan i Islam.

Alla varelsers rättigheter:

Islam säger att alla skapelser har vissa raffigheter visavi människan. Dessa är: att inte förslösa dem på fruktlösa spekulationer och inte heller skada dem i onödan. Islam avskyr att döda ett djur genom att åsamka det utdragen smärta, vare sig det är tamt eller vilt. Ingen fågel skall sättas i bur, och Islam tillåter inte heller att man meningslöst och i onödan kapar träd och buskar. Islam diskriminerar inte på basis av ras, nation, färg, språk eller liknande. Den vänder sig till hela mänskligheten och den tillåter ingen trångsynt diskriminering. Denna lag tär Evig därför att den baserar sig på samma naturprinciper enligt vilka människan själv ar skapad. Därför är Islam en universell religion.

---