Det
är religionen i sig som är farlig, menar Anders Månsson
i sin insändare i Sydsvenskan 2001-09-23. Vidare hävdar
han att människor borde "kasta av sig det sistan religiösa
hycklet och våga stå för ateismen, som ändå
utmärker deras levnadssätt". Detta är ett
falskt påstående. Alla människor står
inte för en ateistisk livsstil. Det finns ett stort antal
människor i världen, för vilka religionen är
någonting levande, en del i det vardagliga livet.
Har Anders Månsson rätten att döma ut alla religioner,
att dra dem över en kant och att jämföra den
grekiska mytologins sagovärld med etablerade världsreligioner?
Månsson anser att tänkandet borde gå före
tron. Min åsikt är att tänkandet bör styra
valet av tro och livsstil. Man kan märka sannolikheten
att en religion är rätt genom att den tål att
testas och utforskas av en tänkande, reflekterande människa
med sunt förnuft.
Om vi använder religionen på rätt sätt
kan den bli en oerhörd tillgång för människor,
genom att skapa stabilitet i den enskilda individens liv, och
i sin tur i hela samhället. Religionen för med sig
mycket gott, den lär oss att leva som bra människor.
Tron på en högre makt är inte tagen ur luften.
Men då denna makt kallas för Gud, då ryggar
plötsligt den "moderna" människan tillbaks.
Denna "moderna" människa, som med sitt stora
ego ser sig själv som skapelsens mittpunkt. Om det fungerar
för henne får hon behålla detta tankesätt,
men flera åsikter måste tillåtas.
Månsson menar att tron på Gud inte fyller någon
funktion, en "mellanmänsklig moral" är tillräcklig.
Men vad ska denna moral byggas på? Vem har rätt att
säga vad som är moraliskt och vad som är omoraliskt?
Faktum är samhällets lagar är baserade på
religionens budskap. Varifrån har vi till exempel fått
idén att det är fel att döda. Det är något
de flesta av oss känner, det är en mänsklig värdering.
Men en del människor har inte sunda värderingar, de
har ingen spärr som säger till dem att detta är
fel. Religionen lär oss dessa värderingar, den har
gjort människor från hedningar till civiliserade
folk.
En anledning till varför ateismen har spridit sig kan vara
bekvämlighet. Det är enkelt att hävda att endast
det vi ser är det existerande. Men allting är inte
så konkret. Vi kan till exempel inte peka på radiovågor
och säga att de existerar. Detta är någonting
vi redan vet, genom forskning. På samma sätt kan
vi forska oss fram till det som ligger närmast sanningen.
Om vi finner logiken i en religion accepterar vi den. Då
har vi köpt hela paketet. En stark tro gör en stark
person, och är religionen god så blir människan
god. Man borde inte klandra de som hämtar sin moral och
styrka i religionen.