Esmail
Moloudi skriver i DN 13/5 2003 att "muslimska skolor producerar
hedersmord, barnaga, könsstympning och könsdiskriminering
bland barn med invandrarbakgrund". Han skriver också
att "religiösa skolor […] arbetar för könsdiskriminering,
segregation och utanförskap". Vad menar Moloudi? Har
han tillgång till en undersökning som visar detta?
Eller har han själv genomfört en sådan? I så
fall vill jag ha besked om var jag kan ta del av den. Om inte
bör Moloudi ta tillbaka sina påståenden.
Hade
jag skrivit i samma negativa generaliserande ordalag om till
exempel judiska skolor hade jag förmodligen blivit åtalad
för hets mot folkgrupp. Tyvärr tenderar kategoriska
omdömen om muslimer som grupp att i Sverige och även
i andra västländer accepteras på ett sätt
som aldrig skulle ha varit fallet om det gällt någon
annan grupp.
Tvärtemot
vad Moloudi påstår bektraktas grova tillmälen
och generaliserande omdömen vad gäller just muslimer
som legitima i Sverige. Av
egen erfarenhet vet jag också att vissa exiliranier tillhör
de mest onyanserade och rabiata i det hänseendet. Gissningsvis
beror det på deras egna dåliga erfarenheter från
sitt hemland, något som likväl inte befriar dem från
ansvaret att vara sakliga och försöka inta helhetsperspektiv,
särskilt inte de som är högutbildade socionomer.
Det
är förvisso viktigt att granska friskolor och diskutera
vilka undervisningsformer och pedagogiska verktyg som är
bäst för barnen, men att ge sken av att religiösa
skolor är alltigenom dåliga medan den skola som Moloudi
kallar "den moderna" är den bästa blir lite
väl naivt och tyder på någon slags personligt
grundad motvilja snarare än ett genuint intresse av att
lösa problem. Den svenska skolan är i många
avseenden sannerligen inte något föredöme.
Moloudi
fäller ett par andra yttranden som kräver lite närmare
granskning. Han säger att barn inte är religiösa
eller politiska och tycks mena att religiösa skolor därför
inte är bra. Vad menar han med det? Har inte den svenska
kommunala skolan en politisk eller ideologisk inriktning? Naturligtvis
har den det. Den bygger på att människan är
en sekulär varelse som till exempel inte har några
religiösa plikter. Det må man tycka är bra eller
dåligt, men man måste vara medveten om att det endast
är en av flera ideologiska inriktningar och inte nödvändigtvis
den bästa.
Man
kan inte kategoriskt påstå att religion inte är
bra för barn. Man kan inte heller kategoriskt påstå
att det bästa för barns och ungdomars utveckling är
att könen alltid blandas. Jag skulle till exempel kunna
påstå att "den svenska skolan försummar
människans religiositet och producerar arroganta människor
som tvingas till en hårdhet som leder till en underutvecklad
förmåga att förstå förhållandet
mellan rättigheter och skyldigheter och att visa respekt
för andra" men det skulle inte vara hela sanningen.
Jag skulle också kunna påstå att "den
sociala miljön i den svenska skolan är förtryckande
och skadlig för både flickor och pojkar", men
det skulle inte heller vara hela sanningen. En medvetenhet om
att i stort sett allting har flera sidor, flera tolkningsmöjligheter
och flera "delsanningar" är kanske en akademikers
viktigaste kännetecken, något som också gäller
socionomer.
Det
är därför av största vikt att vi innan vi
ansluter oss till mobben som girigt slukar alla negativa bilder
av islam och högljutt ropar ut sin avsky besinnar oss.
Vi bör ta i beaktande att Dokument Inifråns skildring
var grovt klippt och vinklad, något jag kommit till insikt
om efter att ha tagit del av en rektors kommentarer till sina
uttalanden. Vi bör också fundera över hur många
skolor som besöktes utan att någon kritik kunde riktas
mot dem. Vi måste fråga oss om muslimer som vill
starta skolor för att kunna ge sina barn en god uppfostran
verkligen kan vara så hemska som Moloudi förefaller
mena. En följdfråga blir då huruvida de brister
som uppenbarligen finns beror på att islam och muslimer
är ondskefulla företeelser eller om den viktigaste
orsaken kanske är dålig kännedom om hur det
svenska samhället fungerar och bristfällig utbildning
och kompetens i pedagogik, psykologi etc? Islam och muslimer
i större omfattning är något relativt nytt i
Sverige och bildningsnivån är jämförelsevis
låg. Det betyder dock inte att muslimer inte har någon
rätt att påverka hur deras barns fostran och utbildning
sköts. Vi måste vara ytterst vaksamma mot den demonisering
av en svag minoritetsgrupp som pågår i vårt
samhälle.
Björn
Lindsten, Malmö