Varje
del av kroppen har någon form av dyrkan att utföra.
Låt oss ta ögonen som exempel. Ögonen dyrkar
Allah genom att titta på det som de är beordrade
att titta på. Allah säger:
"Hava
de då ej tagit himlarnas och jordens rike och allt vad
Gud skapat i betraktande…" (Koranen, al-A‘râf,
7:184. Zetterstéens översättning )
"Säg:
'Gå ut i världen och se [spåren som visar]
vad slutet blev för dem som gjorde sanningen till lögn.'"
(Koranen, al-An‘âm,
6:11)
Att
använda synens gåva kan vara ett sätt att dyrka.
Det är dyrkan att se på Allahs skapelse och förundra
sig över dess perfektion. Det är dyrkan att använda
sina ögon för att läsa och förvärva
kunskap.
Öronen
har också ett bestämt sätt att dyrka. De används
för att lyssna på sådant som behagar Allah,
som koranrecitation, hågkomsten av Hans namn, och förvärvandet
av kunskap. Det är därför som Allah säger:
"…
ditt öra och ditt öga och ditt hjärta skall [alla
en Dag] tillfrågas om detta." (Koranen, al-Isrâ’,
17:36)
Profeten
- frid vare med honom - har berättat för
oss att Allah säger: "Min tjänare fortsätter
att komma mig närmare med frivilliga handlingar av dyrkan
tills jag älskar honom, och om jag älskar honom, blir
jag hans hörsel med vilken han hör, och hans syn med
vilken han ser." [2] - vilket betyder
att han hör och ser bara sådant som behagar Allah.
Även
händerna har dyrkan att utföra. De ger till välgörenhet
och är engagerade i många goda handlingar. De används
för att avfärda det onda. Profeten - frid vare
med honom - sade: "Vem än av er som ser något
felaktigt utföras bör ändra på det med
sina händer. Om han inte kan göra det, då [bör
han ändra det] med sin tunga. Om han inte kan göra
det, då åtminstone i sitt hjärta, och det är
den svagaste tron." [3] Att hälsa
på sina bröder och skaka hand med dem är dyrkan,
eftersom detta tar bort synder och renar hjärtat.
Det
samma kan sägas om alla fysiska ansträngningar som
utförs för Allahs skull, som att kämpa för
att försvara tron mot islams fiender.
En
troende kvinna är inte annorlunda än en man i det
avseendet. Hennes dyrkan är utförd med hennes egna
händer. Dessutom kan hennes omsorg om sina barn och allt
arbete hon utför i hemmet adderas till listan med goda
gärningar. Dessa gärningar hamnar under lydnad till
Allah. De är medel för att komma nära Honom likaväl
som för att göra sin make nöjd.
Även
fötterna har sin del av dyrkan bestämda för sig.
Med dem går tillbedjaren till de dagliga bönerna
i moskén och till fredagsbönen. Allah säger:
"Det är Vi som uppväcker de döda till nytt
liv och som låter skriva ned allt vad de har gjort och
spåren som de efterlämnar; ja allt är infört
i en öppen bok." (Koranen, Yâ sîn, 36:12)
När
stammen Banû Salamah ville flytta för att komma närmare
moskén, sade Profeten - frid vare med honom -
åt dem att stanna i sina dåvarande hem, och han
förklarade för dem att varje steg de tar när
de promenerar till moskén blir nedtecknat hos Allah.
Han sade: "Era hem nedtecknar spåren ni lämnar
efter er." [4]
Och
Allah beskriver i Koranen hur nedteckningen går till "…
en skrift hos min Herre; min Herre far ej vilse och glömmer
ej." (Koranen, Tâ hâ, 20:54. Zetterstéens
översättning)
Allah
säger även: "Det är Han som har skapat jorden
för att tjäna er: färdas då över dess
vidder…" (Koranen, al-Mulk, 67:15) Att färdas
runt i världen och fundera över lärdomen som
finns att finna där är dyrkan i vilken fötterna
kan delta.
Så
som kroppsdelarnas fromhet finns nämnd finns även
dess synder. Ögonens synd är att titta på förbjudna
saker. Öronens synd är att lyssna på baktal,
förtal, skvaller, förbannelser, musik och annat som
missbehagar Allah. Tungans synd är att yttra lögner,
att baktala, att förtala, att skvallra och att uttala förbannelser,
och att göra sig löjlig över de troende. Händernas
synd är att stjäla, utnyttja andra och att synda mot
muslimerna. Fötternas synd är att gå i riktning
mot synden, om det så är i hemmet, på marknadsplatsen
eller i ett främmande land. Allt detta är kroppsdelarnas
synder.
Se
hur Ma’n b. ’Aws
skryter på vers om hur han tryggat sina kroppsdelar från
synd, han varken sträcker sina händer mot synden eller
låter sina fötter föra honom mot olydnad inför
Allah:
Vid
ditt liv! Jag har aldrig sträckt mina händer mot tvivelaktiga
affärer.
Inte heller har mina fötter någonsin burit mig mot
förtal.
Aldrig
har min hörsel eller min syn lett mig dit.
Inte heller har mina tankar och idéer fört mig hit.
Jag
vet att ingen bedrövelse någonsin drabbat mig.
Som inte har bedrövat någon ung man i gångna
tider.
Tungan
är en av de främsta delarna hos människan, eftersom
bland dess andaktsövningar inkluderar så nobla gärningar
som hågkomst och lovprisning av Allah, recitationen ur
Koranen och påbjudandet av det rätta och förbjudandet
av det som är orätt.
Med
hjälp av detta kan vi förstå varför de
formella bönerna är en av de främsta formerna
av dyrkan, eftersom dessa böner kräver hängivenhet
från varje del av kroppen.
Ögonen
deltar i dyrkan genom att fästa blicken på den punkt
där pannan placeras under nedfallandet.
Öronen
deltar i dyrkan under bönen genom att lyssna på imamens
recitation med stilla koncentration. Allah säger:
"Lyssna
därför uppmärksamt när högläsning
ur Koranen pågår - kanske kommer [Gud] att
visa er barmhärtighet." (Koranen, al-A‘râf,
7:204)
Profeten
- frid vare med honom - sade: "När imamen
reciterar, lyssna på honom under tystnad." [5]
Armarna och benen deltar i dyrkan när personen som förrättar
bönen står upp, bugar, faller ned och sitter. Tungan
deltar i dyrkan genom att minnas och lovprisa Allah och genom
att recitera ur Koranen.
På
det sättet ödmjukar sig hela kroppen inför Allah
och deltar i dyrkandet av Honom, vilket gör bönen
till en av de främsta formerna av hängivenhet.
Det
är därför anmärkningsvärt att trots
bönens oerhörda förtjänster har Allah riktat
följande hot mot vissa människor som utför bönen.
Han säger: "Det skall gå dem illa som ber utan
att deras hjärtan deltar i bönen, de som vill ses
[och berömmas] men som vägrar [sin medmänniska]
även den minsta hjälp!" (Koranen, al-Mâ‘ûn,
107:4-7)
Av
detta förstår vi att det som spelar någon roll
inte endast är de yttre rörelserna i bönen, eftersom
människorna som dessa verser riktar sig till beskrivs som
människor som förrättar bönen. Fastän
de ber hotas de med att det ska gå dem illa, vilket betyder
att de kommer att bli straffade i det nästkommande livet.
Detta på grund av att de bara utförde bönen
med sina kroppar medan deras hjärtan saknade ödmjukhet
och hängivenhet. Deras kroppar var uppradade i moskén
i raderna av tillbedjande människor. Deras ansikten var
vända mot Mecka men deras hjärtan var
riktade mot
något annat, angelägna endast om att vinna beröm
från människorna och att vinna deras förtroende
eller andra världsliga fördelar.
Allah
beskriver sådana människor med följande ord:
"Och då de reser sig för att be, reser de sig
i sakta mak för att ses och berömmas av människorna
men har sällan Gud i tankarna." (Koranen, an-Nisâ’,
4:142)
2
Sahîh al-Bukhârî (6502)
3 Sahîh Muslim (49)
4 Sahîh Muslim (665)
5 Sahîh Muslim (404)
Källa
al-Oadah
Salman, 20 Ways to Show Off [www]. Hämtat från
<http://www.islamtoday.com/english/book/
showoff/20.pdf> den 21 september 2003.