Islam och kvinnan del 11 av 12

Vill hon också ha rätt att förvärvsarbeta? Islam tillerkänner henne också denna rätt. Eller vill hon ha rätten att sjunka ner i låga, degraderande och förnedrande njutningar och utsvävningar? Islam kan inte tillåta henne detta, eftersom den inte tillåter människor att förnedra sig själva genom att hänge sig åt depravationen Denna rättighet har emellertid ingenting att göra med en eventuell representation i parlamentet.

Om den är denna rätt de vill ha, kan de i lugn och ro vänta tills de sociala relationerna och traditionerna upplöses och degenerar till anarki. Då kan alla som kräver denna rättighet njuta okontrollerat av den. Det finns vissa människor som vidhåller att även om våra villkor och värderingar skiljer sig från Västs, är kvinnans position i orienten ändå i praktiken så låg att man inte kan göra annat än protestera mot den. Hennes västerländska motsvarighet har redan vunnit sin frihet förutom en hög social status, så varför skulle inte också den österländska kvinnan, följande i sin västerländska systers fotspår, försöka få tillbaka sina åsidosatta rättigheter? Detta är utan tvivel sant.

Kvinnan i de islamiska länderna är i allmänhet efterbliven utan vare sig behagfullhet eller respekt för sin person. Hon lever ett liv liknande djurens; hela hennes existens handlar bara om låga, timliga behov; hon lider vedermödor oftare än hon känner Tycka; får försaka mycket mer än hon får och höjer sig sällan över nivån av en rent instinktiv existens. Detta är också sant, men får vi fråga: vem är ansvarig för detta sakernas tillstånd? Har Islam eller dess läror någonting att göra med det? Faktum är att den österländska kvinnans eländiga belägenhet är resultatet av de ekonomiska, sociala, politiska och psykologiska villkor som råder i orienten i dag. Vi måste vara uppmärksamma på detta om vi verkligen vill reformera vårt sociala liv och ta reda på varifrån dessa problem kommer.

I botten på den österländska kvinnans nuvarande usla situation ligger den eländiga fattigdom som orienten nu sedan många generationer tillbaka är angripen av. Det är den sociala orättvisan som tillåter en grupp människor att leva i lyx och överflöd medan deras medmänniskor inte ens har mat för dagen eller möjlighet att klä sig ordentligt. Det är det politiska förtryck som delar folket i styrand och undersåtar, där de förra åtnjuter alla privilegier utan åtföljande förpliktelser och de senare sliter under tunga bördor utan varken rättigheter eller kompensation. Förtryckets tunga moln som förmörkar himlen ovanför är resultat av just dessa sociala faktorer.

Det är dessa omständigheter som bär det verkliga ansvaret för den nuvarande förödmjukelsen och förföljelsen av den österländska kvinnan. Kvinnan kräver en vänskaplig relation av kärlek och ömsesidig respekt mellan henne och hennes följeslagare mannen. Men hur ska denna kärlek och respekt kunna finna uttryck i en kvävande atmosfär av blek fattigdom och socialt förtryck? Ty inte bara kvinnan utan också mannen är offer för dessa omständigheter även om han kan verka vara jämförelsevis bättre lottad än hon. Mannen behandlar kvinnan rått och hänsynslöst som en reaktion mot den hårda och råa behandling han själv får utstå i händerna på människorna omkring sig.

Han är vanhedrad och hans självkänsla sårad på grund av den råa behandling han utsätts för av bycheferna, polishofficerarna, fabriksägarna och staten. Han möter inget annat än vanheder och förödmjukelse i det sociala livet men kan inte hämnas på alla dessa antagonistiska krafter, därför går han hem till sig och avreagerar sig på sin hustru och barn eller de som för tillfället råkar vara i närheten. Det är denna förbannade fattigdom som fullständigt suger musten ur mannen och gör honom totalt inkapabel till kärlek, sympati och överseende gentemot dem han kommer i kontakt med. Återigen är det just denna avskyvärda fattigdom som får kvinnan att tålmodigt härda ut med tyranni, grymhet och rå behandling från sin make, eftersom hon vet att livet utan en försörjare skulle vara än värre. Hon vågar inte ens hävda sina lagliga rättigheter av fruktan för att mannen ska uppta det illa och låta skilja sig från henne.

Och vad ska hon göra om han skiljer sig ifrån henne? Vem ska försörja henne? Hennes föräldrar är själva för fattiga för att kunna underhålla henne. De kan inte annat än råda henne att återvända till sin make och stå ut med förnedringen och förödmjukelsen så gott hon kan. Detta är en anledning till varför kvinnan i orienten är så degraderad och förödmjukad i dag. För det andra; underutvecklat som det är i dag, saknar orienten såväl ideal som självmedvetande och är försänkt i okunnighetens svarta natt. Man har blivit berövad alla mänsklighetens högre värden utom en - makt och dess varierande manifestationer. Den dyrkar man och anser att svaghet i sig självt är ett tillräckligt rättfärdigande för att förakta och håna vemhelst som bär dess stämpel. Det är just denna maktdyrkan som får mannen, det starka könet, att hata den svaga kvinnan. Han finner det svårt att hedra eller respektera kvinnan som människa, ty han saknar också den moraliska förfining som är nödvändig för en sådan attityd gentemot det svagare könet. En kvinna visas emellertid högaktning om hon råkar vara förmögen - nyckeln till makt och auktoritet över andra. I ett efterblivet samhälle som i orienten i dag sjunker folket ner till en nivå av helt eller nästan instinktiv existens.

De är sexfixerade och sex färgar alla deras tankar och deras inställning till livet. De har sålunda kommit att betrakta kvinnan som ett medel till förnöjelse och tillfredsställande av deras lusta - inget mer.4 4 så har också kvinnan kommit att se på mannen. med den enda skillnaden att mannen, på grund av sin ställning som familjens överhuvud och sin förmåga att dra pengar till huset, åtnjuter merparten av det sexuella nöjet. Hon förlorar all respekt som människa eftersom hon psykologiskt, intellektuellt och andligt är hållen för att vara alldeles för underlägsen mannen för att förtjäna eller kunna kräva respekt. Som ett resultat därav reduceras den sexuella föreningen mellan man och kvinna till att bli en rent djurisk akt där hannen alltid dominerar honan; en akt vars två distinkta kännemärken är hannens medvetenhet under aktens gång om honans dominans över honom, och hans ignorans för henne efteråt. Angripet som det alltid är av okunnighet och hunger, kan ett underutvecklat samhälle knappast ha råd att avvara tid eller energi för att uppnå moralisk resning och disciplin, även om det är genom dessa företeelser enbart som ett folk kan nå högre nivåer av humanitet och höja sig över det rent animala existensplanet.

I frånvaron av en sådan moralisk och andlig disciplin, eller med en som inte är lämplig, blir resultatet oundvikligen att människans liv får en rent ekonomisk karaktär; makten dyrkas och mäts i termer av djurisk passion. Det är i ett sådant efterblivet samhälle som kvinnan när hon utför sina modersplikter omedvetet överför mannens syn på kvinnan till sina söner. Hon gör sitt barn till en liten diktator som vänjer sig vid att genast få sina befallningar åtlydda. Hon är en alltför eftergiven mor för att lägga någon förnuftskontroll på sin sons oresonliga krav. Hon försöker vara honom till lags hur oförnuftiga och absurda hans krav än är. Som ett resultat av denna efterlåtandet växer han upp till en man som är helt och hållet slav under sina djuriska passioner och som väntar sig att andra ska åtlyda honom utan invändningar. Men när hans önskningar gäckas i det praktiska livet börjar han vända sitt agg mot de människor, män, kvinnor och barn som finns runt omkring honom. Dessa är de faktorer som är huvudansvariga för de störningar och problem som i dag kan bevittnas i orienten.

Om inte dessa faktorer funnits, skulle den österländska kvinnan inte ha behövt lida så mycket och hon skulle heller inte ha haft en så låg position. Ingen av ovannämnda faktorer har någon relation till Islam; de är oförenliga med den sanna islamiska andan. Fattigdom. Är den ett resultat av Islam? Förvisso icke, ty det var Islam och enbart Islam som gjorde samhället så rikt som det var under Umar bin Abdul Aziz' dagar, då det inte återstod en enda man som var fattig nog för att förtjäna eller ta emot allmosor. Islam är ett praktiskt livsmönster som förverkligade det stora ekonomiska miraklet. Det är just samma system som vi uppriktigt försöker återupprätta i dag. Islam som livsmönster har kraft och förmåga att distribuera landets rikedom på ett rättvist och riktigt sätt bland samhällsmedlemmarna "på det att det ej skall bliva något utbyte mellan de rika bland eder" (Sura 59:7). Islam hyllar eller godkänner inte fattigdom utan vill se den avskaffad.