Islam
nöjde sig inte med detta, utan gick ytterligare ett steg
genom att ge henne rätten att själv föreslå
äktenskap till den man hon önskade gifta sig med.
Den europeiska kvinnan fick denna rättighet först
på 1700-talet och det ansågs ändå vara
en stor seger för kvinnan över sekelgamla traditioner!
Det var återigen Islam som, under en period då
hela världen var förlorad i okunnighet och mörker,
underströk betydelsen av kunskap för människan;
inte som ett speciellt privilegium för en särskild
klass utan som ett essentiellt och oundvikligt krav på
varje människa. Islam gjorde det till en plikt för
varje människa att skaffa sig kunskap; och detta som
ett nödvändigt villkor för att kunna vara sanna
troende på Allah och Islam.
Islam
var också den första religion som erkände
kvinnans enskilda och oberoende status och underströk
för henne att hon inte kunde uppnå perfektion utan
kunskap. Att skaffa sig kunskap var en lika viktig plikt för
kvinnan som för mannen, ty Islam ville att kvinnorna
skulle utveckla sina förnuftsgåvor jämsides
med sina fysiska och på så sätt kunna stiga
upp till ett högre plan av andlig existens. Europa däremot,
tillerkände inte förrän helt nyligen kvinnan
någon sådan rätt, och då enbart därför
att man på grund av trycket från de ekonomiska
förhållandena tvingades till det. Det vi sagt ovan
är tillräckligt för att vederlägga anklagelsen
att Islam ger kvinnan bara en sekundär status och att
hon behandlas som mannens underlydande eller att hennes roll
i livet ur islamisk synvinkel är helt betydelselös.
Ty
om det hade varit så, skulle Islam inte ha lagt så
stor vikt vid att kvinnan skulle skaffa sig kunskap. Att den
gjorde det, bevisar att Islam tillerkänner kvinnan en
hedervärd och värdig status i livet; i Allah's ögon
såväl som i samhällets. Men efter att ha givit
kvinnor och män exakt samma ställning i sin egenskap
av människor och behandlat dem som jämlikar med
lika rättigheter, skiljer Islam mellan man och kvinna
med avseende på deras speciella funktioner i livet;
ett ställningstagande som givit upphov till stort skrik
och rabalder från kvinnoorganisationer stödda av
vissa författare, "reformatorer" och unga män.
Låt oss, innan vi går in på de punkter på
vilka Islam skiljer mellan könen, först tackla det
grundläggande problemet ur fysiologisk. biologisk och
psykologisk synvinkel.
Tillhör
män och kvinnor ett och samma kön eller är
de två skilda kön? Har de samma funktioner i livet
eller är deras funktioner separata och åtskilda
såsom man och kvinna är? Detta är de facto
den springande punkten, problemets krux. Om kvinnokonferenserna,
deras supportrar, författarna, reformatorerna och de
unga männen menar att det inte finns någon som
helst skillnad varken vad mannens och kvinnans fysiska och
intuitionella utrustning beträffar eller vad beträffar
deras biologiska funktioner, då har vi inget att säga
dem. Men om de erkänner att en skillnad faktiskt existerar
mellan man och kvinna och deras respektive funktioner, då
kan vi ännu på ett fruktbart sätt tillsammans
diskutera problemet. Problemet angående jämlikhet
mellan man och kvinna har jag redan utförligt behandlat
i min bok "Man between Islam and Materialism".
Det
kan vara på sin plats att här nedan återge
några stycken ur den: "Och som en konsekvens av
denna fundamentala skillnad i deras funktioner och ändamål
finner vi att man och kvinna har kommit att skilja sig så
mycket från varandra både vad gäller disposition
och konstitution att var och en är utrustad med det som
hon eller han har bäst nytta av för att kunna uppfylla
sina respektive primärfunktioner." "Det är
av denna anledning som jag inte kan förstå hur
allt detta tomma prat om fullständig jämställdhet
mellan man kvinna någonsin kan realiseras. Kravet på
jämlikhet mellan man och kvinna som människor är
ett självklart och logiskt krav. Mannen och kvinnan är
två lika betydelsefulla komponenter av hela mänskligheten,
och de har en och samma skapare. Men vad beträffar kravet
att behandla dem som likar i deras livsfunktioner och deras
faktiska beteende; kan det någonsin bli möjligt?
Detta är helt enkelt omöjligt, även om alla
kvinnor i världen skulle önska det, hålla
konferenser, sända in resolutioner i det syftet. Deras
konferenser och resolutioner kan inte ändra männens
och kvinnornas karaktär, inte heller kan de på
något sätt omvandla deras funktioner och låta
männen dela kvinnornas i fråga om havandeskap,
barnafödande, amning och vice versa." "Ingen
specifik biologisk funktion kan fullgöras i frånvaro
av en speciell typ av psykofysisk disposition.
Detta
betyder med andra ord att kvinnans speciella funktioner, alltså
havandeskap och amning, kräver en emotionell och intellektuell
beskaffenhet av en speciell typ sådan att den förbereder
och gör henne i stånd att utföra dessa mycket
svåra plikter. "" Naturligtvis kan moderskapet
med alla des ädla känslor, upphöjda handlingar,
tålamod som övas genom en hel serie vedermödor,
vid sidan av en högst minutiös perfektion i fråga
om överväganden och utförande, inte existera
utan den fysiska konstitution som gör kvinnan lämpad
för hennes speciella funktion som innebär att vara
havande och att amma - den konstitution som formar hennes
psykologiska, intellektuella, såväl som hennes
nervösa organism.
Dessa
kvinnans intellektuella, psykologiska, nervösa och fysiska
karaktäristiska finns sida vid sida och kompletterar
varandra liksom de är koordinerade och harmonierande
i sig själva. Därför måste det vara ett
mycket sällsynt undantag om en av dessa karaktäristiska
skulle existera utan att dess motsvarighet har en liknande
existens. "" Och all denna känslornas mjukhet,
intuitiva mottaglighet och mycket känsliga disposition
som kvinnan fått visar att hon in grunden har en emotionell
karaktär snarare än en intellektuell. Det är
just denna emotionella karaktär som formar den mycket
levande och alltid flödande källan till hennes moderliga
egenskaper, eftersom uppfostran av ett barn inte kräver
intellektuella kvalitéer, som kan var aktiva eller
passiva och kan vara framgångsrika eller ej när
det gäller att möta ett barns behov; men ett överflöd
av starka känslor och passioner sådana att de inte
får henne att helt lugnt börja meditera när
barnet påkallar hennes uppmärksamhet utan i stället
förmår henne att svara på barnets tillrop
omedelbart och utan försening eller tröghet."
"Detta är i själva verket kvinnans sanna egenskaper
i livet.
De
hjälper henne i utförandet av hennes praktiska uppgifter
såväl som i förverkligandet av hennes kreativa
mål. "" Mannen, å andra sidan, har att
ta itu med helt andra plikter, för vilka han är
utrustad på ett lämpligt men annorlunda sätt
än kvinnan. Han måste engagera sig i det livets
kamp som pågår i världen utanför, om
det så innebär att tämja vilddjur i djungeln,
slåss mot naturkrafterna på jorden eller himlen,
bilda regering eller lagstifta om den nationella ekonomin.
Han måste tackla alla dessa problem för att förtjäna
levebrödet och skydda sin person, sin hustru och sina
barn mot förtryck. "" Mannen som sådan
behöver inte en starkt emotionell karaktär för
sin funktion i livet. Känslor visar sig vara till förfång
snarare än till nytta i fullgörandet av hans plikter,
eftersom känslor karaktäriseras av ombytlighet vilket
gör att de snabbt vänds till den motsatta sinnesstämningen.
